Sista natten

Först är allting vitt. Sedan fylldes tomrummet långsamt och under möda med ord. Detta pågår tills arket är ungefär halvfullt, eller i detta fallet, halvtomt. Därefter får pappret vila en stund (ungefär så lång som det skulle ta för en misströstade människa att göra i ordning och dricka en kopp te). Sedan återupptas arbetet igen, nu med förnyad energi. Pilar dras mellan styckena, meningar stryks över och skrivs om ända tills den ursprungliga texten förvandlats till oigenkännlighet. Ett högt stön av vanmakt markerar att processen börjar gå mot sitt slut. Lite klotter och ändringar till innan sidan rivs ut, omsorgsfullt skrynklas ihop och landar i papperskorg. Denna uppsatsen kommer aldrig bli färdig....

(skriv om att vara oförmögen)