Livslögner

Jag har inga speciella kläder, ingen spexig musiksmak eller några ideologier. Jag har häftiga människor runt mig istället, dom är mina accessoarer. Jag går ingenstans utan mina coola bohemer. De gör att alla tror att jag också är en tuff konstnärstyp. Men ingenting kunde vara mer fel, jag är bara extrem bra på att låsas och manipulera. Dessutom ser jag till att ofta ordna fest, vilket alltid imponerar på omgivningen. Den frågan jag får oftast är:

Hur orkar du alltid festa så hårt?

Svaret är kaffe och viljestyrka samt en massa fysisk träning. Damtidningarna och alla tråkiga gymnastiklärare har rätt, att hålla sig igång och i form ger energi. Men utåt upprätthåller jag bilden av den dekadenta artisten som inte säger nej till att röka inomhus och ta en drink på förmiddagen. Trots att kombinationen solljus och alkohol gör mig illamående.

Varifrån kommer din kreativitet? undrar dom sen

Människorna runt mig brukar jag svara. Vilket är delvis sant eftersom folk tror jag är lika kreativ som dom. I själva verket ser jag till att vara uppdaterad och sno mycket idéer från andra. Jag är grym på att plagiera, så bra att jag skulle kunna räkna det som ett konstnärskap i all min uppfinningsrikedom.

Kan man bli mer intellektuell? undrar till sist den imponerade omgivningen

Egentligen är jag i princip dyslektiker. Men jag vänder det till min fördel och brukar säga att det är mitt sätt att tolka språket.

Det är ett hårt jobb att hålla uppe fasaden och ibland känns det tröstlös. Men för det mesta är det bara gött för jag får ligga hur mycket jag vill.